Runsten daterad till början av 1000-talet vid Anundshög utanför Västerås. Runskriften följer........“Folkvid reste dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna.”
Så lyder runskriften på stenen. Folkvid var en storman i Badelunda i början på 1000-talet. Folkvid bekostade denna märkliga runsten, för att för all framtid berätta om sin son, sin väg och sig själv.
Vred var en runkunnig ristare som gjorde runstenen. Runtecknen har han knackat kring en bild som saknar motstycke bland svenska runstenar - kanske ska bilden tolkas som en kvinnofigur och en mansfigur som är inflätade i varandra. Runstenen är ju sannolikt ett antal hundra år yngre än själva Anundshögen. Folkvid bekostade även vägen förbi Anundshög och markerade den med en rad av resta stenar. Vägen med sin runsten och långa rad av stenar gav en värdig ram när Sveakungen red runt på sin Eriksgata. Vid tingsplatsen intill Anundshög samlades allmogen för att hylla den nye kungen när ryttarföljet anlände.
Källa: Skylt på platsen.
Jaktbildrunsten vid Bökstabacke några kilometer från Wiks Slott i Uppland. Observera bilden på jägaren som faktiskt jagar på ett par skidor med en pilbåge och en annan jägare jagar till häst med ett jaktspjut, även ett par jakthundar ser ut att delta i själva jakten.
I övre högra hörnet precis över runraden kan det möjligen vara en jaktfalk som här deltar i jakten tillsammans med herremännen och jakthundarna.
Runskriften följer.........
“Inge...och Jogärd de läto resa denna sten efter Est sin son. Ärnfast och bröderna reste (den) efter sin broder.”
Källa: Skylt på platsen.
Detta är ju inte en runsten direkt, men en mycket vacker så kallad liljesten som är mycket talrika just i Västergötland av någon anledning. De dateras oftast till 1000-talet eller mycket tidigt 1100-tal. De kan möjligen bl.a. använts som någon typ av gravsten eller stenkistelock under denna tid.